Ja det är nu dags för mig, att bekänna mina hemskheter. Jag har fått veta detta om mig själv, via nätet. Tydligen är jag ingen djurvänn utan en hemsk person som inte bryr mig om mina djur - fränt va?

Alla vet ju i princip om Benjis historia - levt i bur, misshandlad, utan mat m.m m.m - och beteshund till kamphundar, detta va hans liv i 2 år. Vi köpte loss han, varje dag va en kamp om hans liv, skulle han klara sig? hade organen tagit för mycket stryk? Skulle han orka kämpa på? Skulle han någonsin funka med andra djur?

Idag har vi haft han i över 2 år, det har vart MYCKET upp och nedgångar, mycket kämpande och mycket tårar, blod svett - men även skratt.

Benji är INTE världens mest stabila hund, det erkänner jag men vilken hund med den bakrunden är det? Han funkar bra med våran flock och utvecklas för varje dag som går. Lisa, min kompis hund och han leker och dampar och gosar också - hon är osäker, nervös och säger ifrån till han - han viker undan, han gör samma sak till henne och hon viker undan. Han har lärt sig och lär sig hundspråket mer och mer för varje dag som går, mycket tack vare Saga faktiskt.

Vad beträffar andra hundar så är Benji på, han är glad, ivrig och explosiv med sin energi, han skuttar gärna på, hoppar och är på - han leker genom att springa, ha dragkamp och gärna brottas - han är inte tyst för 5 öre utan pratar och låter som en mördarmaskin - men han leker.

Och JA Benji har gått på EN hund tidigare, en hanne som flög på han först. Men vilken hund har INTE sina fiender?

Benji har haft en tuff bakrund och idag bor han i en flock med 2 katter, 2 kaniner och 2 andra hundar - detta funkar superbra, visst han och hannar går inte alltid superbra, varför? Ja av samma anledning som hannar ofta har problem med varandra, det blir revir, hot m.m. Men han har flera hannar som han är bästa kompis med, Alfons, Ludde, Jesper bl.a sedan finns det flera tikar han har lekt och så med också, senast nu va det Lisa - en osäker dobberman/labrador tik som inte är sen med att säga emot till Benji som går undan. Alfons dominerade över Benji också, han var endå en chihuahua/tax hanne, och Ludde & Jesper är INTE sena med att ryta ifrån heller - så att Benji är en livsfarlig hund.. Nja..

Benji har sina problem, vi har fått våra bakslag men nu går allt frammåt igen. Visst han har kunnat försöka "skrämma" mig genom att bita tag och mot mig, morra mot mig osv - men gör någon skada? Inte då. Han vill testa, se sina gränser. Med sin bakrund har han aldrig varit valp eller unghund, han testar sig fram. Om Benji hade varit livsfarlig hade mina syskon aldrig någonsin fått va ute och leka med han själv, aldrig att dem skulle få leka och grejja med han inne - dem hade inte fått vara i närheten av han, absolut inte. Han skulle gå runt med munkorg överallt osv då - men han är inte livsfarlig.

Han är en hund som är missförstådd, han har inte lärt sig rätta kroppspråket och han har inte fått va valp, utvecklas och lära sig rätt. Han är sen i utvecklingen och har gjort stora förbättringar sista tiden, enorma helt klart. Han är en go hund som tyvärr är väldigt lätt att missförstå.

Hans kroppspråk är lite mer avancerat att förstå - han kan lätt gå från glad till stressad och orolig, när han blir stressad så hanterar han inte alla situationer så bra och kan därav reagera i ett utbrott. Detta är ganska lätt att lösa, läsa av i tid att "nu börjar hunden bli stressad" och avbryta aktiviteten och LÄRA han att varva ner, ta det lugnt och andas. 

Avbryter man där och "tvingar" han tagga ner så är han helgo igen. Han är ett litet geni som tyvärr är smart för sitt eget bäst, visst gör han mig tokig och galen ibland - men jag älskar han endå. Jag VISSTE vad jag tog åt mig när jag tog hem han, jag VISSTE hur mycket arbete det skulle bli när han köptes, jag visste allt detta - jag VET att denna hund kommer jag få jobba med till dagen han dör, men jag gör gärna det - jag tycker det är kul. 

 

Att jag inte skulle bry mig om djuren gör ont i mig, för det enda som faktiskt får mig att gå upp på morgonen är djuren, att hundarna ska ut, katterna ska ut, dem ska ha mat, det ska tränas, lekas, gosas m.m m.m - dem är drivkraften till att jag ens bryr mig, dem är anledningen till att jag faktiskt finns.. Dem är mitt allt, jag bryr mig mer än någon annan tror.