För några år sedan (4 år faktiskt) så köpte jag en katt när jag bodde i skara.. Hon köptes genom djurens vänner - Lidköping privat, en katt som bott i ett eget rum i huset sen första dagen hon föddes (mamman infångad för att föda) och lilla "sessan" som jag kallade henne kom till mig ca 16 veckor gammal. Hon döptes till "Presenten" - köpte henne till mig själv 2 dagar före min födelsedag. Jag skulle fylla 17.. Så Presenten blev hennes namn och kallades för "Sessan".. Hon va en katt som va skygg, hon va smart men skygg, ville mycket hellre sitta själv i fönstret eller på klösbrädan och bara kolla runt, va inte alls social eller superkelig - förutom när hon själv ville, då va hon keligare än keligast, kunde spinna bara hon tittade på dig och kunde gärna krypa upp och sussa nån timma i ditt knä innan hon gick igen. Men hon valde sina människor, va bara jag och min mormor som gällde, kom det barn eller främmat så gömde hon sig på direkten, under soffan, i garderober, under sängen, bakom gardiner eller i sitt hus - beroende på vart hon fick va mest ifred. Oftast va det under soffan.. 

 

Men en dag, för snart 2 år sen försvann hon, jag letade överallt, med ljus och lykta efter MIN katt.. Satte upp lappar, efterlyste henne på facebook.. ingen hörde av sig, ingen såg henne.. INGEN frågade ens om jag hört något nytt.. INGEN BRYDDE SIG! Jag gav aldrig upp och sökte.. sökte.. och sökte lite till.. hoppet började dö ut och jag trodde hon dött.. jag har alltid hållt ögonen öppna och i förrgår när jag hittade bilden som Skaras hemlösa katter la ut på facebook, på en katt dem kallar "Ramona" tändes hoppet igen - jag kände direkt att det där är MIN katt.. MIN katt!!! Det där vita morrhåret, den platta pannan med speciella böjen mot öronen.. Dem ILLGULA ögonen med en grön rand med en svag nyans av brunt på det speciella stället.. dem där vita stråna som formar en form som inte går beskriva på den där knepiga platsen mellan hakan och halsen... Känslan och energin som hela katten sänder ut.. kroppsformen, färger, dem där svaga "bruna ränderna" i den annars kolsvarta ovanligt skinande pälsen... Jag vet vad jag talar om, jag har sett MILJONER svarta katter som varit upphittade osv.. INGEN har varit min sessan.. men detta är min sessan.. detta är MIN katt och jag vill ha MIN katt tillbaka NU! 

 

Får jag det? Vill dem ge mig tillbaka min sessan? Nja inte direkt va.. Jourhemsmatten säger "hon reagerar knappt på sessan" NEJ för hon har levt i nästan 2 år utan att ha blivit tilltalad sessan, hon är en katt som inte lyssnar så mycket på namnet.. en typisk katt som gärna går för sig själv... Jag säger inte att det är MIN katt om det inte är MIN katt.. jag VET att det är MIN katt.. jag vill träffa henne, gosa med henne och ta in henne i VÅRAT hem.. det vill både jag och Johan, vi har platsen och det är MIN katt.. Nej då erbjuder dem mig en annan katt, som är MOTSATSEN till MIN Sessan.. en svart katt med GRÖNA ögon, en katt som är 5 ggr så stor som Sessan, enorm på alla vis, matt och tråkig päls.. en katt jag vet inte är min... En svart katt utan vita strån.. en svart katt utan vita fläckar på morrhåren och utan det vita morrhåret.. ska det va så jäkla svårt att få MIN katt tillbaka...? fattar bara inte vad faan jag ska göra.. jag vill ha MIN katt.. och bara MIN... 

 

Vi har redan 2 katter idag - vi vill inte ta in en tredje bara för att.. Denna katten vill vi gärna ta in för att det är MIN Sessan.. men när man vill ha tillbaka SIN katt så ska man motarbetas.. jag blir faan galen på riktigt nu.. Ett katthem borde vilja få ut katterna till sina riktiga ägare igen.. inte motarbeta ägarna på små meningslösa punkter.. jag har bevisat att detta är MIN katt... SÅ SNÄLLA BARA GE MIG MIN KATT?!